Så öppet, så oskrivet.

Att börja om och att kasta sig utför stupet är en känsla med skräckblandad förtjusning.

Jag gillar nog tjusningen mest just nu.

Man vet inte riktig vad som kommer ligga för ens fötter.. så sjukt spännande.

Men vägen dit har inte varit den man kanske trodde.

Att det blev blankt är inte riktigt klart ännu.

Eller klart och klart det är det nog men det kommer alltid att synas att det stått något sedan tidigare.

Ni vet så där som det kan bli om man trycker alldeles för hårt med pennan och man inser att man skrivit fel och måste sudda, inte alls snyggt eller bra. Man ser liksom att det stått något där tidigare, kanske inte vad men endå.

Det är därför man ska ta ett nytt blad i stället för att fortsätta på det nedklottrade pappret.

Blir inte alls bra om man slarvar från början.

Gö(r ) om, Gö(r ) rätt!

Deep shit, but -Hey I´m human.

Are you!?

Dagens människor; Adele, hennes musik. Ahh! Obama-kö bara!!!