Klockan är 22.15 och fröken Hami aka Nattugglan ligger redan i sängen -Hör och häpna!!
Anledningen är mina återkommande sömnproblem som ställer till det för mig.
På väg till dagens andra jobb höll jag på att gråta av trötthet, somnade till i bilen som en kollgega körde och vaknade till av skam att jag somnat ifrån honom. Helloo Hami.. skärp dig!
Hur som helst så ledde de till en liten chock och en mindre andnöd. Psykiskt var det otroligt påfrestande då jag lever efter tankesättet;
Att intala sig själv något är en styrka som kan ta dig långt över vad du trodde var möjligt.
Som i det här fallet borde varit följande - Emelie du är inte trött och du vet ju själv hur mycket du vill jobba nu.
Det fungerar  väldigt många gånger faktiskt, men knappt idag.
När jag väl var på jobb ropade chefen in mig på kontoret. Sjukdom herrjade och jag skulle hoppa in som PT idag.
Där ungefär kände jag att mitt huvud , självmant, dunkades i väggen.
Nu 5 timmar senare och hundra intryck rikare tackar jag mina fina kollegor på Elixia för dagens insats.
Fan vad jag trivs!
På lördag är det Julbord ska bli kul att se alla i privatakläder och inte i träningskläder.
Imorgon ska fröken H leta klänning. Här dunkar jag huvudet i väggen av egen vilja.

Nu är det dags att släcka mitt fina Till en speciell person-ljuset. Doftar gott så in i.