känslor är något vi bär med oss hela tiden. Ibland med huvudrubrik positiva, ibland det motsatta. Men vi bär alltid med oss någon form av dess slag. Ofta en blandning, alldeles för ofta en mix vi inte själv är lika nöjda över.
Vad styr denna känsla? Omgivningen? Sinnestillståndet?
Det är så svårt att lyfta blicken från en punkt man så gärna vill fästa den vid, en punkt som känns så närvarande men inte har varit närvarande på vad i år blir 5 år. Kan knappt tro det, har jag stirrat på samma punkt i 5år. Mår illa av tanken på åren, mår illa av tanken av att jag inte förstått, och inte förstår.
Varje gång jag sluter mina ögon ser jag det framför mig, jag tänker, drömmer, marddrömmer om det. Vaknar upp och tror att jag kunde ha gjort något för att gjort ödet annorlunda. Ändrat det sista kapitlet till något helt annat, kanske rent av en trilogi(?).
Många som inte förstår och inte ens försöker förstå.
Kan inte klandra er, det är ingen uppgift man tar sig an utan motgångar och hinder. Det är inte som grammatik som kan vara nog så svårt, men det finns alltid en logisk, åtminstone hyffsat logisk, förklaring till varför det blir just den formen. Men detta har ingen logisk förlaring, inte mer än att just denna här bokens sista kapitel var nedskrivna på detta sätt.
Man ska absolut inte begära för mycket av sina medmänniskor, men lite kan man faktiskt kräva.
Det kommer alltid komma fler timmar, dagar, veckor, månader som i sin tur blir till år.
Alltid, tills sista kapitlet kommer och till sista raden är läst. Det viktigaste dit är att vi njuter av det lilla som ges i livet, resten får vi skapa och ta tillvara på egen hand. Vi ska inte stå och vänta och tro att något kommer att komma till oss.
Vi får ta av livet, det är som att sitta på en resturang och titta i menyn och vara jätte hungrig, utan att välja någon rätt att äta. Man måste beställa in maten för att få den, likadant är det i livet, vi måste ta det vi vill ha för inget kommer gratis. Och till er som det gö de, de kommer gånger ni står där och undrar varför ingen tar besluten åt er,
då kommer ni förstå varför man tjänar på att ta hand om sin egen beställning och inte någon annan.
Alla har vi något som gö att vi inte kan känna att det vi beställt är riktigt hundra, det där sista, pricken över i:et, saknas. Men finns det inte på menyn och beställa får man titta på nästa sida och se alternativen. Livet handlar om alternativ.
Böcker och berättelser i all ära..
Just denna slutade inte med lyckligt slut.. vissa slut förföljer en i vilken bok eller meny man än tittar.
Detta är ett sådant.



Sov Gott