< Home

Strong(?!)

"Saknar dig"

Precis lika säkert som att det kommer en morgondag för någon så kommer dessa dagar alltid att vara speciella.
Repetetion av den verklighet jag så försöker att inte leva i.
På ett sätt så är det sjukt att jag har lyckats så länge. Denna gången var det under en väldigt lång tid, men idag brast det.
Allt blir så fruktansvärt oviktigt och overkligt när man inser hur det är. Dessvärre är det verkligheten som knackar mig på axeln.

"Saknar dig"

Jag öppnade meddelandet och fick genast en klump i magen. Utan krångliga meningsuppbyggnader , i all sin enkelhet läste jag två ord - Saknar dig.
Där brast det. Orden va som en slunga mot min -annars så hårda och stabila- mur. Ett hål bildades och fylldes genast av tårar. Min kropp stod kvar men hela jag sjönk ihop på det hårda betong golvet och grät hejdlöst.
Jag ville som alltid skricka -Varför?!!!!!
Du kände i ditt hjärta vad som skedde med mig idag.

"Saknar dig"



Flickan tittade ut genom fönstret - det var skyfall... Hon fäste blicken på en droppe som letade sig fram mellan alla andra droppar som tillfälligt stannat upp. Hon fokuserade blicken och såg tillbaka.. asfalten, såren, tårarna, smärtan... Hon känner saltsmaken på läppen och skyndar sig genast till toaletten för att ingen ska se vad som sker.
Hon faller ihop med händerna för ansiktet och önskar att någon kommer att väcka henne från hennes livs värsta marddröm - Livet utan dig!
Med lite papper torkar hon bort alla spår av svaghet och inser att det är en sak som har förändrats.. Förr när hon torkade tårarna så var pappret alltid vitt nu blev det svart.  Din Flicka har blivit Kvinna.



Jag saknar dig min ängel - Grattis på födelsedagen!!

Buu; Att jag lovade andra saker i bloggen men struntade i det. Imorgon finner jag kanske orken..

Comments

Make your comment here:

Name:

E-mail: (Won´t get published)

Your Blog?!:

Comment:

Remember me?
Trackback
RSS 2.0