< Home

Rock'n'Roll



Boracay var allt vi hade hoppats pa, minus nagra handelser.
Jag hookade med en Kanadensare vid namn Kelsey pa flyget (ett flyg som tog max 25 personer, liiitet modellplan!)
Hon hade i sn tut hookat med en landsman vid namn Kalil.
Ganget joinade pa boende pa Frendz (dar rekommenderar jag ALLA att bo, toppen och billigt!!)
Vi festade pa bra under fredagen men klarade anda att kliva upp till solens varmande stralar.
Nar vi anlande pa fredag eftermiddag till Boracay var det sa morkt att vi inte sag havet.
Nu gjorde vi det och det var "Picture perfect"

Jag drog over till andra sidan dar Kite-folket hangde och fotade. Helt otroligt hur manga det var!
Njot av tillvaron och bara totalt imponerades av hur duktiga vissa var.

Nar vi alla hade samlats pa den stora stranden provade vi lite skinboard (SKIIIT KUL!!) vilket ar en liten brada som du kastar framfor dig och springer och hoppar upp pa nar vattnet precis valt forbi.
Nar dom sma barnen hade lart mig de ville jag saklart lara dom nagot.. det blev rondat pa sandbanken.
for ser som inte vet vad det ar sa borjar man med en vanlig hjulning sen gor man en halvvolt pa slutet.
Det gick verkligen kanon... anda tills vi skulle gora den sista och ta ordentligt med fart.
Allt sker i vattnet pa en sandbank som ligger kanon nara ytan.
Jag tar fart och kanner hur snett jag trampar (precis sa dar som bara jag lyckas med, det knacker till i foten) tackvare min fart hinner jag inte reagera utan satter ner mina hander som att jag skulle paborja rondaten och nar handerna nar sanden kanner jag genast en sjuk smarta samtidigt som jag ser att min armbage sticker ut at fel hall.
Jag faller omkull och tror inte det ar sant. SMARTAN och svullnaden lyste inte med sin franvaro.
Sjalv trodde jag det bara var en liten small eftersom chocken fortfarande paverkade mig sa Sara fattade forst ingenting.
Allt slutade hos den lokala akuten pa on, dar jag fick spruta och gips och en beodring att aka till Sjukhuset i Kalibo, 2 timmar fran land. Vi bestamde oss far att jag skulle aka. Det var bland de varsta jag nagonsin har gjort.
Den resan, dom panikattackerna och den fulla chaufforen. HJALP!
Sara var en angel, likasa min doktor.

Inget brytet, men maste ha gips till slutet av veckan for att gora en magnetrontgen och se om ledbanden ar av eller inte. Som tur ar hade armbagen hoppat in pa ratt stalle sa jag slappa att han skulle korigera de.

Nog om trauman.. trodde ni..
Vi flog fran Cebu-Manila-Puerto Princessa och darifran visste vi att det var buss som gallde.
Val pa bussen, tillsammans med 11 passagerare varav 5 av dom var ryssar ( som jag och resterande 6 passagerare inte skulle ha nagra problem att kasta ut for stupet utan att kanna skuldkanslor)
som klagade fran timme nr 1 och fram till El Nido 8 timmar senare.
Vagen hit var idiotisk. Snacka om att bli aksjuk (Mange du hade behovt knarka aksjuketabl ett ar innan denna resa!) 3 sista timmarna paborjades med lite vagarbeten som tvingade oss att kora pa grus/stenbumling vag. Vi trodde inte det skulle vara sa lange men vi hade fel. I hela 3 timmar varade den vagen.
Nar man ser pa naturprogram nar dom ar pa safari och bilen vickar at alla hall samtidigt som dom slar huvudena i taket och sidorna pa bilen.. sa var det.

Sara och jag kollar upp alla mojligheter att byta sa vi slipper aka samma vag tillbaka och flyga fran El Nido till Manila och besoka sjukhuset dar istallet. Magnetrontgen.. orka de!

Vi bor for tillfallet hos en kvinna som heter Anna och ar syster till hon som har Rosannas Cottage.. Vi betalar 500PHP for varat rum. Vilket ar ca 117kr (delat pa tva).

Nu racker det med elande pa ett ta sa den budget uppdateringen far vara solen i inlagget!!


Comments

Make your comment here:

Name:

E-mail: (Won´t get published)

Your Blog?!:

Comment:

Remember me?
Trackback
RSS 2.0