Så ser vardagen ut just nu.
Om det inte var nog med vad jag och mina vänner ställt till med så fick jag idag veta
att mamma varit in och ut på sjukhus hemma. Orkar man detta?!
Hennes njurar krånglar igen men hon , envis som hon är, dividerade med läkarna och
fick åka hem med dropp som hon fäste på väggen hemma i sovrummet med en spik.
Ja ni ser hur jag har det. Hon är värre än en envis 5-åring.
Så vill inte ha frågan igen.. vem fick du din envishet ifrån?! Ganska givet kan man säga.

Efter ett långt samtal med diverse folk kan man tycka att allt borde stilla sig lite i kroppen men
det gör det definitivt inte.
Obehag.
Skam.
Ångest.
Oro.
ÅNGERÅNGERÅNGERÅNGERÅNGER!!!
Just nu avverkar jag en bok som heter Insidan skriven av Liam Norberg, den säger mycket
bra saker om skuld, det måste tolkas lite men i vissa stycken.

Ibland , eller ganska ofta rättare sagt , så undrar jag hur tusan man fungerar som människa.
Ungefär här kan du som inte har lust på -a bit of deep shit- låtsas att det regnar.
Jag har börjat titta på en realityserie och jag kunde inte för mitt liv förstå varför jag fastnade så hårt.
Realityserier är kanske inte det jag prioriterar först om jag ens ser på tv;n.
Det har varit flera saker som klaffat för tydligt för att jag inte ska börja fundera på det och när allt kommer
omkring så förstår jag precis vad sömnlösheten, humörsvängningarna, saknaden av något och framför allt känslan av att inte riktigt känna sig hemma någonstans kommer ifrån.. (Mami du får mig att känna mig hemma men jag vill ha er båda nära mig hela tiden!)
Jag saknar min pappa!
Där har ni det, jag kan inte släppa det och kommer aldrig kunna det.
Jag kan inte gråta för det kommer inga tårar, men inombords gråter jag så mycket att jag snart druknar.
Min själ sliter så hårt för att få mig att hålla allt samman att jag inte får kvar mycket energi till den Emelie
som egentligen finns inom mig.
Så till er som tycker jag är jävligt wierd, det finns en liten hake på det uppträdandet. Inte jämt men ibland,oftare än vad jag kansker erkänner för mig själv.
Nu sitter jag inte och skriver detta för att ni ska lära känna mig eller liknande utan mer för att jag tror jag behövde skriva av mig lite.
Det är en period i mitt liv som alltid är förknippat med sorg och tyvärr så kan nog inget, som jag ser det nu, ändra på de.


Mina föräldrar är allt för mig!

..Det kanske är en av det saker jag har börjat med lite extra när jag känner att jag är förtjänt av det.
Vilket jag alltid är.
Så ja jag tog ut en liten fin symbolisk summa i Göteborg och såg till att jag inte fick med mig några
sedlar över gränsen.

Nytt.
En klocka
Ett par jeans
Ett linné
Middag på restaurang
Snowboardhandskar
Underställl
Träningsbyxor
Bok
Älgkorv - ett måste på Liseberg.

Så jäkla vuxet av mig endå.. handskar, underställ och bok. Guldstjärna i boken på mig!
Sen finns det andra saker som ligger under censur men som inte ingick i Göteborgvistelsen så det räknas inte.
Men neej det är inte från Martin Shop eller liknande affärer. Jag vet att ni tänker så.
Undrar varför?

Ibland är det inte materiella saker som sätter sig bäst på minnet.
Det kan vara allt från Kyrkans pannpakor, skratt med vänner, paniken över alla barn som poppar ut överallt,
återträffar då endast vampyrer är vakna, ryskaposten-lekar eller bara fina ord från vänner som jag håller nära.
Vad det än är så har det fyllt min vecka i Motala.
Utan att överdriva så har det varit en psykisk och fysiskfight att vara hemma. Dels mot alla känslor som fyller kroppen när man återkommer till staden och stressen mot klockan då jag bara vill hinna träffa så många som möjligt. Har ärligt talat nog träffat 18 olika vänner den här veckan här ligger jag nog med ett + på ett gäng barn med. Inte illa pinkat om jag får säga det själv.

Vad jag saknar mest förutom vänner och familj är..
känslan av gemenskapen man känner i ett sammansvetsatlag där man är beredd att springa och kämpa tills
benen går av och kroppen faller ihop. Känslan av att ta på sig benskydden och alltid rygga tillbaka när man känner doften men inser snabbt att allas luktar lika illa. Att dra lite tejp under benskydden så dom sitter på plats, lyssna på pepplåten 5 gånger innan det är dags att få utlopp för adrenalinet som pumpar kroppen varm.
Att springa ut på en plan och känna sig stolt och oövervinnerlig är en känsla som jag nog aldrig kommer få uppleva igen. Den känslan fanns när Södra var på topp, under den tiden jag spelat där, då vi inte var nedflyttningshotade för ca 3 år sedan men det sitter så starkt i mitt minne. Spelare som Anna Karlsson, Kerstin Hultgren, Maria Moborg, Frida Kårén, Therese Larsson m.fl.
Känslan av den pefekta glidtacklingen den styrkan man får att resa sig och dra med sig bollen för att slå en nästan lika perfekt crossboll som senare leder till mål, det hände inte hundra gånger men ett gäng gånger har just den händelsen existerat och inte mycket slår det. Egenvinst och lagvinst. Maxat!

Nu när jag var hemma snackade jag med Borenvänner som kör hårdsatsning nu när dom gått upp i tvåan.
Jag kommer med spänning följa dom så gott jag kan över internet och även live när jag är hemma i ett halvår.
Som jag ska heja, så kul det ska bli. Där har vi verkligen ett kanongäng måste jag säga. 
Ser fram emot att se lagen man tidigare har mött och som man så gärna vill springa över igen. För som sagt det fanns en tid då vi i Södra inte bara förlorade.
Varför jag inte börjar spela igen?
Det finns för tillfället inte någon plats för fotbollen och är nog så, med handen på hjärtat, att jag är oroad att mina fötter ska svika tackvare smärtan och jag vet inte om jag kan sluta med fotbollen två gånger. Eller sluta och sluta..jag har ju bara ett uppehåll. Host!!


Första ljuset tänt!

MEN JAAAA, JAA, JAAAAA jag vill flyga med honom!

I feel like dancing!!

Jag vill iväg!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Allt är mörkt. Natten har vaggat alla till sömns. Några få människor håller sig vakna.
En av dom är jag.
Gatulyktan lyser in och ljuset slår mot min mun och mina ögon. Jag ligger i den mest obekväma ställning som på något sätt blir bekväm. Täcket slingra sig som en orm runt min kropp och jag känner mitt hår som kittlar mig på ryggen. Det har blivit långt, precis som när jag var barn.
Utryckningsfordon dånar förbi utanför mitt fönster med sirener som får mig att fundera på om jag är i NYC. Dom kör fort. Vad är det som brådskar? En patient som håller på att dö? En brottsling som jagas? Ett hus som brinner?
Sirenerna formar in alla frågor i en mening; Någons liv kommer få en vändning.

Vinden tar tag i trädens få löv som tappert håller sig kvar. Det rasslar till. Dom är torra, klara att falla till marken.
Himlen ser transparant ut, som om någon lyser med en lampa på andra sidan det mörka täcket av moln som kommit över oss.
Några få bilar åker förbi. Vart är dom på väg? Hem? Bort?
Allt är tyst, mörkt och stilla.
Bara ljudet från få saker i omgivningen håller mig vaken.
Huvudet fylls med tankar… Vad är det jag saknar?
Jag blundar och ser allt om och om igen. Oron, förvandlingen, rädslan, hoppet, kärleken och även glädjen. Alla naiva människors ögon tittar på oss och säger att det kommer att ordna sig.

En hand stryker över mitt hår och jag undrar om det är du?

Klockan ringer och jag upptäcker att jag håller min hand över mitt hår. Det var jag.
Jag skickar iväg en stenhård spark rätt i tankarnas hjärta och dom slängs tillbaka i sängen.
Där ligger dom tills nästa natt jag ska sova och försöka koppla av och drömma mig bort.

Kan man glömma en annans kärlek tackvare sitt eget hat?

-9/11 2009-

Jag hade ett liv sen kom True Blood.
Lås in mig i ett rum och låt mig titta! Do not disturb!
Lännis får lov, som idag. Men bara Lännis.

Låt oss Prisa heta människor, snacka om påfyllning i Energidepåerna.
Jaaaamiee!

...Dough Ross, Carol Hathaway och Peter Benton förgyllde min kväll..

..med lite dragblåster av Svärdh´s nyinspelade låt. 
Din pipa och talang skulle man döda för att ha (läs; få).
Hur nu själva övertagandet skulle gå till det är det stora dilemmat.
Sagt det förr och jag kommer att tjata hål i huvudet på mig själv med detta (för övrigt er med)..
Ia, du kommer bli något stort.
Den dagen du badar med heta modeller i din pool som är full med pengar.. Då är det du som måste Hooka up mig med minst en av dom.. (modellerna alltså, pengarna snor jag)
DEAL!?!!!

Avsmak för mina tankar just nu. Jag försöker råda bot på dom med att inte tänka. Skulle vilja säga att det går,
som väntat, otroligt bra!

Seriöst jag ska gillar inte (facebook skadad) en tom kall säng.
NEJ TACK!
Så kastar mig genast i den med fönen i högsta hugg och bygger ett tält med mitt vänsterben som krampaktigt får vara pinnen i mitten.
Här var det cirkus!

levande död

jobba ledig

utklädd avklädd

all in all out


genomgående tema; what to do!??

Idag fick jag nog min vackraste kommentar någonsin.. Han hette någonting.. (haha opps) kom från Californien och fick mitt humör att skjuta i höjden samtidigt som jag fick en "rödgubbe" färg i fejjan.
Orken tryter.. blir en annan dag jag tar hand om detaljer.

Rosa/Röd eller Lila duttpenna, underlägg till Bingolotterna (gärna dagens Aftonbladet som kunde rita på i pauserna), förinställd telefon - tryckte man på "ring upp senaste samtal" knappen så kom man direkt till Bingolottos växel. Detta är väldigt allmänna men i högsta grad mina nostalgiska och starkaste minnen av min Bingolotto-barndom.
Skulle för min egen del även lägga till sprakande brasa, jordnötter i en skål på stenbordet, den ofantligt stora lampan som stod i hörnet på soffan och spretade ut åt alla håll, bardisken i rummets ena hörn, askfat och Cuba Cola.
Jag ser verkligen den stora tunnan, som Loket sedan drar en gäst till nästa veckas program, från. Nostalgi!!
Hur många miljoner tjänade Löfbergs Lila egentligen?
Vesslan informerade att Loket blev erbjuden några öre per såld lott som lön precis när han började.
Då kanske det inte var så mycket men om man tänker på hur stort det faktiskt blev så var det nog en miss.
Inte lätt att vara efterklok, inte ens med Bingo-Berra vid sin sida.

Myskänslor eller kalla kårar?

Två flator sitter på restaurangen där Eirik (den straighta av mina Eirikor) och jag ska hämta mat. Samtidigt som jag betalar hör jag att
ena kvinnan (den fullaste av dom fulla flatorna) säga något till Eirik.
Följande sker.
Jag- Vad sa hon?
Eirik- Det vill du ikke veta!
Jag- Säg nu.. kom igen klart jag vill..
(vilket jag djupt ångrar att jag ville)
Eirik- Den fullaste kvinnan frågade om min Kjäreste (blogg anm; jag) var kvinna eller man?!

Där dog jag.
Så kvinnlig är jag.. eller så är det han som är så kvinnlig.
Sårad!!

Till er info hade jag mina Nike air Max skor (lila), Chinos, Svart/lila jacka, uppsatthår i ponytale samt smink.
Fan för henne:(
Kunde inte släppa händelsen då hon riktigt fick in en fullpott. Vilket fetto säger jag. Supa på en söndag.. gå hem och skäms! Eirik försäkrade mig om att jag är het.. jag tror honom INTE!

(Bjuder på denna förödmjukelse för er folket.. skratta, gråt, håna.. gör vad ni vill så länge ni inte säger detta till
någon främling.. Anti-depp piller någon?)

Skratt blandat med sorg.

Wiiiihoooooooooooooooooo!!!!!!!!

I feel like dancing, dancing.. Yeah! Ni anar inte hur lycklig jag är just nu. Jag klarade det. Det gick med 2 jobb och skola. Jaaaarrrååå! Tack till er alla som har stöttat och hjälp mig. Ni har fått tagit ett tungt lass. En frustrerad Hami
är inte att leka med. Mohaha.

Konstigt att vara klar. Kroppen är inställd på att plugga varje lediga minut men nu.. fri. Fri som en fågel.
Jag bölade fram värsta tsunamivågen när jag hade lagt på luren. Så ska det vara, känslor

Framåt Kamrater!!

Nu ska jag träna och det ska bli helt underbart. Har fått riktigt bra feedback från intervjun igår. Jag skakar..:)

Idag ska jag möta mami på riktigt härligt Hami vis.. För ja, jag är jue lite konstig.
Kommer bli en farlig helg. Can´t wait.
Om ni undrar om min mamma är cool.. Den frågan har bara ett svar.. Om Hon är? Att Hon är!

♥

Jadu Hami, denna reflektion är det bara du som kan kläcka.

Seriöst nu. Tänk er själva, Kronprinsessan Victoria går ut inom familjen med att hon är gay och vill inget hellre
än att leva sitt liv med en kvinna.
Jag säger bara, när kommer den vackra procenten in i Kungahuset?
Daniel är nog bara en täckmantel. Tror ni inte också de? Egentligen så springer hon runt
och tisslar och tasslar med någon fotbollsspelande brud som nyttjar gymmet tillsammans med resterande
flator från laget. Ca sådär 23/28 om laget kommer från specifikt Östergötland. (Jag kan skriva detta då jag har vigt mitt liv åt dessa lag.. haha med eller utan flator)
Han drar det tunga lasset och måste stå där och verka upptagen inför alla hungrande singlar som bara vill sätta tänderna i honom...

Eller så är det bara Hami som vill ha lite mer männsklighet i det Svenska Kungahuset.

Första gången som folket i lägenheten som har visning är mer nervösa än själva personen som ska komma hit.
Låt detta bli bra nu...

Ikväll är det Fuggan som gäller..!!