Epilog.

¶

flickan har rest sig upp, sett att såren läkt men att dom lämnat fula ärr.
Någon säger att ärr ger personlighet. Min fråga är bara om det även gäller dom djupaste
som blir infekterade vid minsta närkontakt?
flickan har lärt sig väldigt mycket på sin resa tillbaka till lekparken.
en detalj är att hur fina leksaker grannen än må ha så ska du aldrig bli avundsjuk utan glädjas.
det finns så mycket i livet som kräver så mycket mer tid och energi än att gå och titta snett på den lilla
grannflickan som har det senaste i lek- och klädväg.
Det handlar väldigt sällan om materiella saker när man varit med om saker som flickan har varit med om.

Att det alltid kommer att saknas en fadersgestalt i mitt liv är helt säkert.
Att jag alltid kommer att fundera över hur det skulle vara och växa upp med honom vid min sida genom livets mest kritiska fas - tonåren.
Att jag alltid kommer att undra - Varför?
Att jag aldrig kommer att kunna förstå. Inte då. Inte nu. Inte sen.
Att jag aldrig kommer kunna förstå vem jag aldrig kommer kunna förlåta.

flickan ber nu dig om att få vila. flickan vill få tillbaka sin sömn. tålmodigheten har inte varit flickans närmsta vän men hon har stått ut. efter 6 år är det dags.
Nu vill hon få sova ordentligt utan drömmar/marddrömmar, åtminstone för en natt.

¶

Har mitt i vintern fått tag i den där känslan som sommaren kommer med. Den som omfamnar en med värme, skrattande människor och den totala känslan av
att det är du och dina vänner mot världen. Det är ni - gruppen - som byggt upp en förväntning och format en känsla som ni er tur styr åt precis det håll som känns bäst för stunden.
Att samlas vänner emellan och finna en fristad långt bort från allt vad ansvar heter är väldigt nyttigt. Samtidigt finns det nackdelar - att man glömmer bort den världen utanför bubblan som man skapat tillsammans.

Det finns aldrig några lätta vägar att ta, det finns bara vägar med olika bra framkomlighet.
Fram kommer du alltid.

Fem ungdomar, fyra slafar, en alldeles för stor konsumtion av alkohol, skräpmat och en tv med sprängda högtalare som gett oss låtar som Svennebanan och ”I wanna take a ride on your discostick” i ett störtlopps liknande tempo. Ja det är Sveriges ungdomar som firar nyår i den svenskafjällen. Finns inget i livet som är för svårt. Det går bra nu!
Pengarna börjar sina och allt du gör idag kommer att vara glömt och förlåtet i morgon då tankesättet – Imorgon är en annan dag – huserar.
Kontokort i alla färger och används flitigt på nattklubbarna och skumpan flödar hos grabbarna med stor käft men med ett mycket litet innehåll, i både nord- och sydregionerna
Livet är här och nu.
Det finns inget att fundera över det är vinter, nyår, och en ungdomsgård för dom som vill fly det vuxna ansvarsfulla livet för en weekend, vecka eller säsong. Det är Sälen med allt vad det innebär.

Folk åker hit med stora förhoppningar om att få komma några nära under sin vistelse (läs; någon i enstaka fall). Kompisgänget slår sig på bröstet och vrålar för att visa vem som är ledaren i gruppen. För att ordningen ska behållas och inte förstöra stämningen i gruppen tar man väldigt lätt på vissa områden. Att skämta om att ”sätta” varandras brudar, eventuellt sätta några tillsammans, och sedan kunna slå sig själv på bröstet och gå upp i rang efter sin/sina erövringar är halva nöjet när After Ski`n bommat igen och peppen inför kvällens parlek ska sättas igång.

Det är inte bara under After Ski´n och nattklubbens timmar som machoindividen kan visa upp sig för honorna inför leken. Utan det stora jobbet påbörjas redan i backen och där gäller det att visa vem som är störst, bäst och vackrast. Endast det senaste och det coolaste är det som gäller. Om du har skillsen är inte alls lika viktigt då du kan sitta och fördriva tid och bara visa upp dig genom att agera på ett sätt som får honorna att titta. Oftast räcker det med att du glider igenom liftkön med dina skidor eller din bräda för att tjejerna ska få en känsla av vad kvällen kan komma att erbjuda.

Inlägget som kanske innehåller lite väl mycket info.
Well well.

Ni vet smärtan, den outhärdliga smärtan, som bosätter sig i magen när magkatarren kryper in och jonglerar med magsäcken. Bara den meningen får en att önska sig en årsförbrukning av Nocalucol.
Först trodde jag det var mitt bristande matintag under dagen men sen insåg jag att det kanske inte var det då jag gett mig själv tillåtelse att ta veckans andra pizza. Sagt och gjort pizzan hamnade i magen och det tog väl inte
väldigt många timmar innan mitt magont steg mig åt huvudet och jag beslutade att få bort det .
Några toalettbesök senare så insåg  jag att det inte kan vara magsjuka.
Ett samtal senare fick jag veta att det inte är magsjuka utan ett jäkla magsår som blöder.
Jooo tack spyor med blod har man fått nog av det vill ja lova.

Kul vecka.
Spyan tackar för sig och funderar på om dagen kommer innehålla några mer akuta toalettbesök.

Dagens fundering- Varför gråter jag alltid när jag spyr?

FAAAN VILKEN KVÄLL DET KOMMER ATT BLI. ÖVERRASKNINGARNAS KVÄLL...

WE ARE ROCKSTARS.. ALL OF US. IMORGON ÄR DET HEMRESA SOM GÄLLER OCH JAG KOMMER ATT MÅ SKIIIIIIT



ALLT ÄR INTE SOM DU SER DET.. MAN MÅSTE LÄSA MELLAN RADERNA IBLAND.

jag är så glad att en viss person ska sysselsätta mig på en viss plats i ett visst land.
nyår kommer rocka sönder min lever. skååål

Pysselnivån är på ca 7 (från en skala på 1-10). Hempdoften sprider sig. Inte den ni verkligen tänker när jag säger hempdoft men om ni lägger till lite gödseldoft så har ni den. Fixa halsband, fotlänkar, armband, nyckelrem sen blir det till att skrubba tråden sen torka sen KLAR. Ja ni ser vilket pyssel. Eller?

Mami fick sitt lingonarmand. Orka.
Nu sitter tanten och kör här kommer lastbilen med last - öppna garaget (hon tillägger även att det beror på vilket garage man snackar om.. nu snackade hon tydligen om något hon vill kalla övervåningen) projekt lära Emelie äta
fruktsallad är på gång. Snälla rädda mig.
Nu kommer hon med skeden mot min mun igen.
HJÄÄÄLP!!

Kiwi, banan, äpplen, mandarin, apelsin, grädde, socker.. jag springer för mitt liv gråtandes!!
Seriöst nu har jag skeden mot min kind.. hon är insane. Nästa kommentar från hennes mun är ..
"Kan du suuuga?"
Sen tittar hon på mig och asgarvar.
Nej alla juldagar ser inte ut så här brukar mest vara på vardagarna..

Nu ser jag min chans.. hon går och fyller på Kevins tallrik. Hon lämnar mig med tallriken och säger " Du ska ha provat något från tallriken när jag kommer tillbaka"
She´s back!


Frågan är om Hempdoften stigit henne åt huvudet.

Jag har sagt det förr och jag säger det igen. Jag älskar allt runt jul, stämmningen, pysslet, pyntet, känslan, dofterna ..ja till och med att få ge bort massor av julklappar - men jag gillar inte julafton.
Det finns ett gäng anledningar men den starkaste är väl att en människa lämnade ett stort hål i mitt hjärta
fyra dagar innan julafton för ca 6 år sedan. Man lär sig på något sätt att leva med det (kanske inte finns några värre ord än dom men så är det).
Vad som är lite speciellt med våran familjekonstelation är
att ett barn har en sjukdom - Adhd med autismliknande tillstånd - och det mina vänner yttrar sig väldigt tydligt varje dag men det blir extra tydligt när allt måste fungera oklanderligt en dag som julafton. Så här har det varit både tredje och fjärde världskriget. Sen att man kom upp till Köping där det femte världskriget var nära är bara som en liten julbonus.

När en i släkten har skaffat sig en Corvette så blir det lätt en samtalsmagnet när familjen är samlad och dom 450hk morrar till i garaget. Men när släktingen inte har körkort då blir samtalsämnet genast lite känsligt.
När inte julmust är nog utan det måste till mer rusningsmedel så stelnar hela släkten till.
Sorgligt nog så är det sant, familjen är inte alltid vad man hade hoppats men likaväl älskar man dom på ett oklanderligtsätt.

Julen är en tid då många sätter ljus på gravarna till avlidna familjemedlemmar eller vänner. Det beträffar även oss. Eftersom jag är från en liten ort som heter Valskog ,ca 4km utanför Köping, så är det självklart att pappa och farmor vilar där tillsammans. När man kommer upp dit och ska ge sin kärlek i form av tankar och ljuständande så avskyr jag när nyfikna blickar och munnar börjar prata om oss unga stackars barn som miste sin pappa i alldeles för tidig ålder.
Jag avskyr dom stunderna.
Orten vi kommer ifrån är otroligt liten så gemenskapen -alla känner alla- råder. Bra ibland fruktansvärt andra stunder.
Det var inte bara skit att åka till sina hemtrakter igen det var även fantastiskt vackert att få se så himla mycket snö och att få krama om sin halvkonstiga släkt.
Att mormors mat är gudomlig är värt större delen av resan. Halleluleja!

Nu har jag lovat bort mig till något så kristet som en Midnattsmässa i Lillkyrkan.
Vet inte om man kan komma närmare Ateist utan att vara det men där någonstans har ni mig.
Men vad gör man inte för lite stämmning så här i världskrigstider.

Min mamma är grym!♥
Det ni ;)