Som en djävul med järngaffel förföljer detta mig. Jag vet varför jag inte tar tag i det eller kan krossa muren som står framför mig- det gö helt enkelt för ont.
Jag känner hur paniken hoppar in i hamster-hjulet och får det att snurra för fullt. Jag måste-men jag kan inte!

Tårar

Det sätter käppar i hjulet för mig vart jag än tittar, jag måste fixa detta, för större hinder har jag klarat av förr.
Att det ska vara sådan bagatell för andra och ett världskrig för mig, det stör!
Hör hur det ekar, ta tag i det nu, MÅSTE!!!, kom igen, det är inte ens svårt, det är något du måste klara av.


Kan det vara så att lyfta benet är svårare än att gå över hindret?

Hell-O dissar; Okunskap