< Home

Karaktärsfall

Fick sms om att jag inte behövde jobba igår. Eftersom jag redan var på en inflyttningsfest så förstår vi alla
hur kvällen slutade.
Man mår som man förtjänar idag det kan man lätt säga.

I fredags när jag kom hem från jobbet mitt i natten så fungerade inte min nyckel och jag var tvungen att väcka någon i kollektivet för att komma in. Ane var snäll och vaknade. Jag bad så mycket om ursäkt men vad skulle jag göra?
I natt stod jag vid min port och upptäckte att min nyckel inte var i väskan utan förmodligen i jackan som var kvar hos Joel. Den känslan jag fick då var bara början på hur det skulle bli att möta Ane.
Jag var aspackad och ringde på som en idiot på porttelefonen, återigen vad fan skulle jag göra? Säger det igen
jag var aspackad och blygade inte med ringsignalerna. Helt appropå öppnar någon dörren åt mig och jag springer in. I lägenheten möts jag av en galen Ane (jag förstår henne till hundraprocen!!) hon kastar upp ytterdörren och sen smäller hon igen sin dörr det hårdaste hon kan.
Jag springer in till mitt rum med svansen mellan benen. I morse när jag vaknade kände jag sådan skam över vad jag gjort. Usch!
Knackade försiktigt på hennes dörr men ingen öppnade, måste verkligen be så mycket om ursäkt.
Vilket jävla karaktärsfall.

Hur tippat är det att man första dagen inte får upp dörren och den andra dagen inte har möjlighet att ens prova då jag missat nyckeln helt. Jag skäms!!


Comments

Make your comment here:

Name:

E-mail: (Won´t get published)

Your Blog?!:

Comment:

Remember me?
Trackback
RSS 2.0